Scottish Painter, 1758-1840 was a Scottish portrait and landscape painter, often called the father of Scottish landscape painting". Edinburgh Castle and Nor'Loch, circa 1780.Born in Edinburgh, he studied at the Royal High School and the Trustees Academy under Alexander Runciman, and, having been apprenticed as an heraldic painter to a coachbuilder, he, at the age of sixteen, attracted the attention of Allan Ramsay, who took the youth with him to London, and employed him upon the subordinate portions of his works. Nasmyth returned to Edinburgh in 1778, and was soon largely patronized as a portrait painter. He also assisted Mr Miller of Dalswinton, as draughtsman, in his mechanical researches and experiments; and, this gentleman having generously offered the painter a loan to enable him to pursue his studies abroad, he left in 1782 for Italy, where he remained two years. Robert Burns, 1787.On his return he painted the excellent portrait of Robert Burns, now in the Scottish National Gallery, well known through Walker's engraving. Political feeling at that time ran high in Edinburgh, and Nasmyth's pronounced Liberal opinions, which he was too outspoken and sincere to disguise, gave offence to many of his aristocratic patrons, and led to the diminution of his practice as a portraitist. In his later years, accordingly, he devoted himself mainly to landscape work, and did not disdain on occasion to set his hand to scene-painting for the theatres. He has been styled, not unjustly, the father of Scottish landscape arte His subjects are carefully finished and coloured, but are wanting in boldness and freedom.  Related Paintings of Alexander Nasmyth :. | A Highland Loch Landscape | A Highland Loch Landscape | The Family of Neil 3rd Earl of Rosebery in the grounds of Dalmeny House | robert burns | Castle Huntly. |
Related Artists:
Emil janssen
1807-45
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Ludovic Piette
French Painter, 1826-1878.French painter. He studied at the Ecole des Beaux-Arts in Paris during the 1850s under Isidore Pils and Thomas Couture. He attended classes at the Acad?mie Suisse and made his Salon d?but in 1857 with The Scorpion Broom (ex-Mus. B.-A., Rouen). His early works were often based on literary sources and include The Phantoms (exh. Salon 1859) and The Witches Appearing to Macbeth (exh. Salon 1861). Piette only exhibited at the Salon on two further occasions (1872 and 1876), preferring instead to sell his work at auction in the H?tel Drouot. In the early 1860s he abandoned literary subjects in favour of working directly from nature, a shift that probably relates to his developing friendship with Camille Pissarro. This association is first documented by Pissarros portrait of Piette in his Studio (1861; Dr and Mrs Jordan H. Trafimow priv. col.) and an important correspondence between the two artists from 1863 to 1877 survives. Piette portrayed Pissarro painting out of doors (c. 1870; priv. col., see Pissarro, exh. cat., ACGB, 1980, no. 322).